"Man får stjäla fyra takter ifrån en annan bit."

1958 gjorde Povel Ramel revymonologen Rock-Fnykis som handlar om tonsättare Bertram Fnykström. Monologen innehåller bl a påståendet "Man får stjäla fyra takter ifrån en annan bit" och detta verkar ha etsat sig fast i den svenska folksjälen. Det var egentligen meningen att vara en befängd rolighet, och tänker man efter vore det ju ganska så konstigt ifall man hade fritt tillträde till fyra takter ur vilken låt som helst. Ta Final countdown som exempel, vars kända intromelodi presenteras på fyra takter.

Rätt svar på frågan hur många takter man får sno innan det blir plagiat är förstås noll. Tar man en melodi som redan finns så är det plagiat, även om det bara gäller några få toner. Men plagiat kräver ett original med tillräckligt hög verkshöjd (originalitet) för att vara plagiat.