Rock inget för syrsor

I byn Tuscarora i Nevada, USA, har man länge haft problem med mormonsyrsan som förstört åkrar, inkräktat hus, gett trafikproblem etc. Den kläcker sina ägg i norra Nevadas öken och beger sig därefter iväg i stora flockar. För några år sen testade invånarna i Tuscarora att sätta ut stereoanläggningar i en cirkel runt byn, och lät musik av bl a Rolling Stones och Led Zeppelin strömma ur högtalarna. Ett synnerligen lyckat experiment visade det sig, för mormonsyrsan gillar inte rockmusik utan vände om och sökte sig till andra Nevada-byar.

Rolling Stones i all ära, men finns det inte andra band som borde funka ännu bättre? Jag tänker Venom, Megadeth, Poison, Lars-Kristerz, Rövsvett... eller varför inte Anthrax. Har ni andra förslag?

Erik Hassle

Tjugoåriga Erik Hassle från Katrineholm är på gång. Singeln Hurtful är på väg upp på låtlistorna och nyss har han skrivit kontrakt med engelska Island Records (som lotsat namn som Keane, Amy Winehouse, Mika, U2 och Bob Marley). I dessa tider är Erik en ovanlig artist på det sättet att han inte slagit igenom via Idol eller Melodifestivalen, och det kan ju vara kul med lite omväxling. Erik Hassle ger lite Coldplay- och OneRepublic-vibbar, hans röst får mig att tänka på Gavin Degraw, och så är låten Hurtful inte så tokig faktiskt.

Fysiskt belastade finska musiker

Nu är det bevisat, finska rockare på scenen utsätts för lika mycket fysisk belastning som två timmar hårt idrottande. Det är Arbetshälsoinstitutet i Finland som undersökt bandet Apulanta under deras konserter. Hjärtfrekvensen låg på mellan 128 och 144 slag per minut i medeltal, och kunde ibland nå över 170 slag. Kroppstemperaturen hos medlemmarna mättes till 38,4 grader. Apulanta kommenterar det hela med: "...en tröst att veta att man jobbar lika hårt som en köttstyckare varje natt."

Vad är det dom säger, idrotten räddade mig från musiken.

Extra nitar kanske?

Tre grabbar som verkligen förstått allvaret i musiken är Per, Erik och Jonas. Dokumentären Hårdrocksbröderna kom i SVT för några år sen och på hemsidan kan man se ett litet klipp ur den fantastiska dokumentären, om grabbarnas villkorslösa kärlek till hårdrocken i allmänhet, och Iron Maiden i synnerhet.

Mp3-ljudet bättre än CD?

I DN kan man läsa om musikprofessorn Jonathan Berger vid Stanford University i USA, som har testat ljudkvalitet på ungdomar och kommit fram till att ungdomar gillar mp3-ljud bättre än CD-kvalitet. De har fått lyssna på bl a orkestermusik, jazz och rock i olika ljudkvalitet, utan att ha vetat vilket ljud de lyssnade på. Bäst tyckte de amerikanska ungdomarna i undersökningen om mp3-ljud i sämsta upplösning, 128 kilobit per sekund.

Vad lära av detta test? Tydligt är att dagens ungdom vant sig vid det sönderkomprimerade digitala ljudet (testa att lyssna på ljud med mycket diskant, t ex cymbaler, i mp3- samt CD-kvalitet, gärna i bra högtalare, och jämför). Det som inte framgår av DN:s artikel är vilket slags lyssning ungdomarna har haft vid testet. Det är mycket svårare att urskilja ljudkvalitet i små iPod-hörlurar jämfört med bra högtalare.

Jag kan inte annat än tycka synd om amerikanska ungdomar som vant sig vid skit.

Beyonces falsksång

Amerikanska teveprofilen Howard Stern sägs ha kommit över ett ljudklipp av Beyonce där hon sjunger riktigt falskt. Likt Enrique Iglesias-klippet för några år sen, ska en ljudtekniker ha spelat in hennes riktiga sång, istället för det som publiken får höra. Att nån överhuvudtaget kan ha gått på det här kan jag inte riktigt fatta, det är så överdrivet falskt. Det hörs tydligt att hennes sång är fixad i dator med Autotune eller liknande program.

Personen som gjorde detta med hennes sång har nu erkänt, och försvarat sig med att han aldrig trodde att nån verkligen skulle kunna tro att sånginsatsen var på riktigt. Då räknade han inte med Howard Stern.

Fallet Enrique Iglesias is a whole other story. I hans fall är det alltså fråga om playback-sång där han sjunger med så att mimandet ska se mer verkligt ut. Inget konstigt med det, med det låter ju lite roligt. Problemet är att han inte hör sin egen sång utan bara den förinspelade versionen han mimar till. Testa själva att sjunga rent med hörlurar på så att ni inte hör er egen röst. Inte det allra enklaste.

Jars of clay

Amerikanska bandet Jars of clay har nyss släppt sin nya skiva The long fall back to earth. Lite åttiotal i soundet och mycket melodier i låtarna gör att musikåret 2009 strax blev intressantare. Att man lyssnat på The killers är inte så svårt att lista ut, men bland deras influenser nämns även svenska namn som I'm from Barcelona och Lykke Li. Kul. Bästa låt är hiten Hero. Jars of clay klättrar som bäst högt upp amerikanska topplistorna, få se hur det blir med Europa.

Mobbningstv

Del ett av SVT:s Inför ESC 2009 visade sig vara riktig mobbningstv. Serneholt & co hade så fullt upp med att kommentera kläder, videor, frisyrer och utseenden, att man tycktes glömma det som Eurovision handlar om – melodier. Tråkigt. Varför man slopat idén med tyckare från alla nordiska länderna förstår jag inte, finlandssvenska Tomas blev ganska ensam. Del ett vanns överlägset av... Sverige.



Petr Elfimov från Vitryssland är för ful för SVT:s expertpanel för att få höga poäng.

Oasis

Världens mest överskattade band?

Tjugo år sen ...och stora havet

1989 släpptes skivan som blivit vald till bästa svenska popplattan nånsin, ...och stora havet av Jakob Hellman. Med låtar som Vara vänner och Hon har ett sätt tog han ett stadigt grepp om den svenska folksjälen. Över 160 000 exemplar har skivan sålts, och mer blir det för varje år som går.

Från Norrbotten flyttade Jakob til huvudstaden för att studera, och fick samtidigt möjlighet att göra en demo i en studio. Dan Sundqvist som senare blev hans producent, var närvarande vid demoinspelningen och tyckte att Jakob hade talang, men inte mer än så. De pratades vid efter inspelningen och tjugotreårige Jakob berättade att han skulle fortsätta plugga.

Men Jakob Hellman slog igenom med dunder och brak, och av nån anledning har det aldrig blivit nån uppföljare. Producenten Dan skulle för några år sen göra en tribute-platta till Ted Gärdestad, och försökte få tag på Jakobs kontaktuppgifter. När han till sist hittade honom berättade Jakob att Dan bara hade behövt kolla i telefonkatalogen. Jakob jobbade då som bagare, nu bor han i Malmö.

Abba på Öppet arkiv

I SVT:s öppna arkiv kan man hitta enheldel godbitar, bl a klipp med Abba från deras verksamma period. Det är Måndagsbörsen, Nöjesmaskinen, Gäst hos Hagge mm. Kolla in detta reportage från Rapport när det begav sig.

100% ökning av försäljning sedan Ipred-starten

Sedan Ipred-lagen trädde i kraft 1 april har musikleverantören InProdicon upplevt en ökning av digitala försäljningen med 100%. InProdicon står bakom omkring hälften av den musik som säljs via svenska online- och mobilmusiktjänster, med kunder som bl a Telia, Åhlens och MTV. Omkring 60% av den ledladdade musiken är inhemsk.

Om detta beror på Ipred återstår att se, men lite intressant är det iallafall.

Chris Cornell

Gamla rockaren Chris Cornell har nyligen släppt tredje soloplattan Scream. Med producenten Timbaland bakom rodret har man kombinerat Chris rockiga sida med Timbalands elektroniska ljudlandskap. Resultatet är ganska så tilltalande faktiskt, och lite annorlunda. Scream är inte en skiva man lär sig direkt, utan den kräver några genomlyssningar. Chris själv tycker att bästa sättet att lyssna på skivan är i hörlurar.

Skivan har fått blandad kritik, den debuterade på tionde plats på amerikanska billboardlistan, men sjönk femtiofem placeringar redan veckan därpå. Trots det något svala mottagandet har skivan sina höjdpunkter, inte minst titelspåret Scream, samt Part of me som får öppna hela skivan.

Här finns skivan på Spotify.

Priserna höjs på iTunes

Nu är kopieringsskyddet DRM helt borta från iTunes, det som många stört sig på i flera år. Baksidan är höjda priser, eller egentligen tre olika prisklasser, 7, 9 och 12 kr. En snabbkoll på iTunes ger att av de hundra mest nedladdade låtarna på amerikanska iTunes har 41 låtar höjts från 0,99 till 1,29 dollar. På brittiska varianten kostar en av de hundra mest nedladdade 0,59 pund (bandet Metro Station), 14 låtar kostar 0,99 pund, medan resten, 85 låtar, kostar 0,79 pund.

Slutligen svenska iTunes, där samma Metro Station-låt nu kostar 7 kr på topp hundra-listan. 16 låtar har höjts till 12 kr (bara amerikanska artister), medan resten, 87 stycken, kostar samma 9 kr. Om detta beror på att de svenska bolagen inte hunnit ändra priserna ännu återstår att se.

Det är ju som sagt skivbolagen som bestämmer priserna, inte iTunes. Apple har länge förespråkat samma pris på alla låtar, men har nu fått ge med sig.


Klicka på bilden för att se vilka amerikanska artisters låtar som höjdes igår.

Mutt Lange

Det som gjort Robert John Mutt Lange aktuell på senaste tid är separationen från frun Shania Twain, som han var gift med i femton år. Roligare saker kan man vara aktuell för, hursomhelst är Mutt Lange en genialisk musikproducent som får det mesta han rör vid att bli till guld. Genombrottet var Highway to hell-skivan med AC/DC, sen dess har han producerat storheter som Def Leppard, Bryan Adams, Foreigner, Michael Bolton, The Corrs, Shania Twain, Celine Dion, Backstreet Boys och nu senast Nickelback. Det som kännetecknar Mutt är hans sinne för melodier, hans perfektionism, och att han verkar ha en osannolik förmåga att förutse vad som kommer att bli en hit. Han är dessutom en duktig sångare själv, det är bl a hans sångröst som gör att man tycker att körerna på Def Leppards, Bryan Adams och Shania Twains skivor påminner om varandra. Han gillar höga killstämmor, och är en bidragande orsak till att AC/DC:s Brian Johnson och Def Leppards Joe Elliot tar i så de spricker på de Lange-producerade plattorna.

Mutt Lange är ursprungligen från Zimbabwe, men flyttade till Sydafrika för att plugga. Han gillar inte att synas i rampljuset, och har knappt gjort en intervju i hela sitt liv. Det bästa Mutt Lange producerat i mitt tycke måste vara Def Leppards Hysteria. Den tog sex år att färdigställa, bl a lär endel av gitarrerna vara inspelade en sträng i taget... Kan det bli annat än mångmiljonsuccé!

Europe bloggar

Även bandet Europe finns i bloggvärlden med anledning av kommande albumet Last look at Eden, som ska släppas under vårkanten. Bandet har tagit läsarna med på en resa i inspelning, från första trumslaget till de sista sångtagningarnna innan mixning. Kul att följa med Europe i studion och se alla videoklipp. Blir spännande att höra slutresultatet.

Nedladdningens Sverige

Det är intressant att se vad som händer med nedladdningens Sverige i kölvattnet av den nya ipred-lagen. Ingen lämnas iallafall oberörd. På Facebook kan man gå med i grupper med namn som "Hata Ipred", "Stoppa Ipred", "Nej till Ipred" osv, för att verkligen göra ett statement. Samtidigt säger de flesta att ipred inte kommer att ändra deras internetvanor, vilket förbryllar mig en aning. Varför slösar man krut på att hata något som ändå inte påverkar ens livssituation i någon negativ bemärkelse? Det verkar inefffektivt tycker jag.

John Mayer bloggar

John Mayer bloggar inför den kommande plattan, förhoppningsvis inte alltför långt borta i framtiden. Kul läsning och youtubeklipp, bl a ett där han visar hur han gör en refräng med lite sångstämmor och grejer.

Metallica inget för Örebro kammarorkester

Att Örebro kammarorkester nobbat Metallica är nästan för bra för att vara sant (första april idag dessutom). Sjätte juli 1999 får ledaren för orkestern, Gregor, ett telefonsamtal. En representant för ett av världens största hårdrocksband ringer upp och undrar om Örebro kammarorkester skulle vilja backa upp Metallica under deras konsert i Stockholm den åttonde november. De har nyss släppt en skiva med symfoniska versioner av deras låtar. Gregor tittar i sin kalender, och märker att just det datumet har de planerat in en Schumann-festival i Örebro. Så svaret blir ett vänligt men bestämt nej. Metallica fick söka sig till Berlin istället.

Synd att man missade Schumann-festivalen, den måste ha varit något i hästväg.