Förutsägbara recensenter

Markus Larssons recension av ESC-vinnaren Alexander Rybaks skiva har gett Markus uppmärksamhet både i hemlandet som utanför landets gränser, t ex Alexanders hemland Norge. Markus tycker musiken påminner om smurfhits och ger skivan betyg ett av fem, medan norska recensenter hyllar skivan och ger fem av fem.
Hur kan man tycka så olika? I detta fall är det uppenbart att det inte är musiken man recenserat i första hand. Norrmän gillar norrmän som dessutom vunnit ESC, Markus gillar inte ESC-vinnare som dessutom är från Norge. Hur ska man som läsare kunna ha nåt som helst förtroende för recensenter när det blir så här förutsägbart?

Så gjordes Mamma Mia

På Musikermagasinets sida mmonline.se kan man se ljudteknikern Bernard Löhr i en 46 minuter lång presentation av filmen Mamma Mia, från första inspelning till slutmixning. Man får bl a höra Bernard berätta om Pierce Brosnan som vit i ansiktet av nervositet för första gången äntrar en inspelningsstudio. Intressant.

Digital musik säljer bra i England

2008 var ett mycket positivt år för den digitala nedladdningen i England:

- 10% av befolkningen köpte digitalt, 5% året innan
- Den digitala försäljningen står för 95% av singelförsäljningen, m a o 110 miljoner exemplar, 42% mer än året innan
- Över 10 miljoner fullängdsplattor såldes 2008, hela 65% än 2007
- Åldersgruppen 20-29 är de som köper mest.

Verkar som att skivbolagen är på rätt spår.

Förändringens vindar blåser över Melodifestivalen

SVT och Christer Björkman har enligt Expressen hållit möte om hur schlagersverige ska räddas från fler fiaskon. Man funderar på att kalla in utländska låtskrivare, låta första urvalet låtar bestämmas av proffsjury, samt samla in svenska "musikbranschen" för att gå igenom vilka förändringar som är nödvändiga. Det sistnämnda låter ju spännande, man undrar förstås lite vem "musikbranschen" är... Shirley Clamp och Thomas G:son?

Van Halens keyboardist spelar falskt

Gitarristen Eddie Van Halen brukar spela alla syntar till låtarna själv, men live är det lite svårt att spela gitarr och synt samtidigt, därför ligger syntarna ofta på band. Men ibland går det lite fel, som i Greensboro där backtracket av någon anledning spelades i 48kHz istället för normala 44,1kHz, vilket ledde till att syntintrot på hiten Jump blev för högt. I YouTube-klippet (från 0:54 och framåt) märker man att Eddie febrilt försöker stämma upp gitarren, men det är ju inte så lätt när tusentals mänskor är i publiken. Även solen har fläckar.

Tillräckligt catchig för en 21:a plats

Norge vann i överlägsen stil och slog Lordis poängrekord. Landet som ha rekordet i antalet sista placeringar har nu vunnit ESC tre gånger. Islands andra plats var också väldigt kul, även Johanna tycks ha tilltalat både folket och jurygrupperna. Finlands flirt med nittiotalet gick inte hem i Europa, inte ens fastän kepsen var bak och fram. Juryn tog Waldo's People till finalen men sen var det stopp.

I år var Sverige mer förberedda på ett dåligt resultat, dock var 21:a plats väldigt magstarkt. I intervjuer och krönikor efter finalen finns det en fortsatt tendens till att stoppa i huvudet i sanden. "Malena Ernman var fantastisk." "Låten var för udda för Europa." Så länge Björkman & co fortsätter skylla ifrån sig kommer bottenplaceringarna att fortsätta rada upp sig.

Visst, Ernman var bättre nu än i svenska uttagningarna. Men övriga Europa har inte samma relation till henne som Sverige. Precis som med Perrelli ifjol, eller The Ark året innan. Men låten var förutsägbar och tillräckligt catchig för att nå en 21:a plats. Sverige har efter England de mest framgångsrika låtskrivarna i Europa. Ska inte det synas i ESC? Eller vill inte de duktiga låtskrivarna vara med i Melodifestivalen?

Sveriges saldo de senaste fem åren har varit 19, 5, 18, 18 och 21, bara Carola har lyckats nå framgång trots svag låt. Bara Christer Björkmans bidrag från 1992, samt Forbes och Monica Zetterlund har varit sämre, på 49 försök. Ju populärare och showigare Melodifestivalen blir, desto sämre går det i eurovisionsfinalen. Björkman har gjort ett mycket bra jobb för SVT, man förstår ju att de vill ha kvar honom. Tittarsiffror är viktigare för SVT än höga ESC-placeringar. Kanske det är problemet.

Gissar finalen

Idel väntade namn som gick vidare från andra semifinalen. Albanien var mycket bättre live än på "videon" som skickats ut. Estland höjde sig även de ett snäpp när det väl gällde. Azerbajdzjans Arash var ingen höjdare som sångare, nästan pinsamt dåligt. Men låten Always och kompanjonen AySel räddar mycket och Azerbajdzjan kommer att bli farliga på lördag. Dessa fem tror jag det handlar om:

Azerbajdzjan, Norge, Turkiet, Ukraina och Bosnien-Herzegovina. Storfavorit är fortsättningsvis Norge, folket gillar Alexander och han ligger säkerligen bra till hos jurygrupperna också.

I jagande klungan hittar vi bl a Tyskland och Armenien. Grekland kommer också att få många röster, men låten förlorar mycket på sångaren Sakis. Man hade behövt höja låten några tonsteg för att få nåt tryck i refrängen. Frankrike med sin Patricia Kaas hade behövt en bättre låt, stjärnan har man redan. Och så hoppas jag på Island som kan nå långt ifall Johanna gör ett lika bra framträdande som i tisdags.

Kommer juryns intågande att förändra reslutatet? Här tror jag att t ex nämnda Island och Frankrike har en fördel gentemot shownummer som Ukraina. Finland och Sverige kommer inte sist men har svårt att nå topp-tio tror jag.

Gissar semifinal 2

Då var det dags för den andra semifinalen, och förutom några favorittippade låtar når inte kvällens tävling upp till den första semifinalen. Några säkra kort finns det iallafall.

1. Norge. Segerfavoriter, först och främst tack vare Alexander Rybaks charm, men låten har folkliga inslag som tilltalar många.

2. Azerbajdzjan. En typisk eurovisionpoplåt som inte lär ha några problem att sno en finalplats.

3. Ukraina. Det man inte har i låtkvalitet får man ta igen i showen. Och det försöker Ukraina göra. Pannkaka enligt mig men många gillar pannkaka.

4. Grekland. Något intetsägande låt och artist, men Grekland går alltid vidare och många gillar Sakis Rouvas. Med bra produktion kan man nå långt. Och refrängen är ju fin.

5. Danmark. Niels Brinck har fått, inte bara Ronan Keatings komposition, utan även hans underbett. Lite märkligt kan jag tycka, men kanske Ronan är en stor förebild för honom. Eller så sjunger han bara som på demon. Versen är bättre än refrängen.

6. Albanien. Bra melodi, stora frågetecknet är om Kejsi Tola tålar trycket.

7. Estland. Tillräckligt etniskt och fint för finalchans.

8. Ungern. Såhär låter disco från Ungern, gotta love it... eller.

9. Kroatien. Typiskt kroatiskt bidrag, kanske kan det lyckas i år.

10. Slovenien. Okej, det här lär inte gå vidare, men att försöka få med en instrumental låt i ESC är värt att uppmärksammas.

Här är en bild på Udo Jürgens, vinnare 1966.

Karaoke-feeling över första semifinalen

Journalisternas favorit efter första semifinalen var Islands Is it true och jag kan bara stämma med i lovsången. Johanna var det stora utropstecknet igår kväll. Annars gick det ganska som väntat. Att Portugal gick vidare ifrågasätter jag dock, visst hade det varit kul med Vitryssland ändå. Alla tre nordiska bidrag gick till final, om det var tack vare folkets eller juryns röster vet vi inte.

Det har klagats på ljudet, och stundtals blev det nästan lite karaoke-feeling över det hela. Sången vad oerhört starkt mixad i förhållande till bakgrundsmusiken. Island var ett undantag från det tunna ljudet och det vann de på tror jag. Sveriges Malena Ernman var högt mixad även hon, men gjorde en sångmässigt starkare insats än i Globen. Den stora skilladen med Sveriges bidrag, för oss som hört henne i Melodfestivalen, var att inspelade kören är borta och live-kör har satts till. Kör som sjunger nåt helt annat, lät inte så kul kan jag tycka. Sänk även körvolymen på lördag så att inte allt tryck i musiken försvinner.

Annars lär dethär ha varit den starkare semifinalen av de två, men en och annan godbit ska man väl få sig till livs imorgon också. Om man uthärdar programledarna.

La Voix kräver tre timmars sömn

På sin blogg har Malena Ernman listat hur olika krävande hennes sångnummer är relaterat till antalet timmar sömn. T ex kräver Askungen, som hon är aktuell med just nu, sju timmars sömn, annars går den inte att sjunga. Figaros bröllop funkar med fyra timmar, medan La Voix endast kräver tre timmars sömn och två koppar kaffe.

Jag behöver sova nio timmar bara för att orka upp ur sängen.

Gissar semifinal 1

Tio låtar ska gå till final. Med sammanlagt 42 bidrag blir det inte så svårt att lista ut att vi kommer att få vara med om enheldel lågvattenmärken under veckan som kommer. Men man börjar bli van med alla delfinaler och semifinaler, så vi ska nog överleva dethär också.

Folket röstar vidare nio låtar, och juryn en. Följande låtar tror jag går vidare från första semifinalen:

Turkiet. Är en av förhandsfavoriterna. Lite lagom catchigt och nasalt för att kunna nå långt.

Armenien. Landet brukar lyckas bra och har alla förutsättningar även detta år. De har en förmåga att leverera låtar som fastnar vid första lyssningen. Och så är de ju systrar.

Bosnien-Herzegovina. Bosnien brukar även de komma högt upp på listan, och med årets bidrag finns det inget som talar för nåt annat. Dramatiskt och fint.

Rumänien. Flickor från Balkan gillar att ordna fester, och vi andra stämmer med i refrängen: "The Balkan girls, they like to party, like nobody, like nobody." Radiovänligt.

Vitryssland. Okej, kanske ingen förhandsfavorit, men låten har bra melodi och Petr Elfimov kan sjunga hårdrock. För att citera Charlotte Perrelli: "Man kan alltid lita på hårdrockssångare."

Island. Produktionen låter förlegad men i övrigt är detta en riktigt fin historia, med bra sång av Johanna Gudrun Jonsdottir. Det hela hade vunnit på ett bättre arrangemang, varför inte i stil med Dixie Chicks?

Sverige. Måste man ju ändå ta med. Fördelen är Malena Ernman, inte låten.

Finland. Har kanske inte så mycket med 2009 att göra, men vilka låtar har nu det i dessa sammanhang. Tråkig rap, men en enkel catchig refräng kan fiska röster.

Montenegro. Inte det lättaste att hitta tio bidrag, så det får bli lite montenegrodisco, samt...

Schweiz. Arenarock av det moderna slaget. Bra produktion, halvbra låt och sångare.

För er som inte vet vem ni ska ge er röst till på tisdag, kommer här Vitryssland:

Det svenska eurovisionsförfallet

Hur höga förväntningar ska Sverige ha på en hög placering i Eurovision 2009? Sedan svenska uttagningen expanderade med deltävlingar och showfaktorn höjdes har det samtidigt gått åt skogen i europeiska finalen. Med undantag av Carola har Sveriges senaste placeringar blivit artonde, artonde och nittonde, och ifjol hade Hero inte ens gått till final om det inte varit för juryns röst. Faktum är att Sverige inte haft en enda topp-3 placering under 2000-talet, under nittiotalet hade man fyra och åttiotalet tre.

Vad är orsaken till det svenska förfallet? Detta har hänt sedan Sveriges glansdagar:
1. Fler länder är med. Man pratar om öststatspakter men faktum är att nya hungriga länder många gånger haft de fräschaste idéerna och de bästa bidragen.
2. Melodifestivalen har blivit mindre melodi och mer show. Det är ingen hemlighet att Christer Björkman vill ha kvantitet och inte kvalitet i den svenska tävlingen. Kända artister (i Sverige) väger tyngre än bra låtar. Underhållande javisst, men håller det i Europa? Tydligen inte, Christer.
3. Folket röstar. I Sverige röstar man på det som blir mest upphaussat i media, man vill ju rösta på en vinnare. I Europa röstar man på grannlandet och Sverige har inte tillräckligt många grannar.
4. Man vill ha nya vinnare. I och med Rysslands vinst ifjol var det åttonde året i följd som ett land utan tidigare seger vann ESC.

Hur ska man bryta denna onda spiral? Kanske låta nån annan än Christer Björkman ta över rodret? Satsa mindre på att få rätt artister till Melodifestivalen och mer på att få rätt låtskrivare? Sverige har en tradition av oerhört duktiga låtskrivare som lyckats internationellt. Att få nån av dem är kanske inte realistiskt men det borde ju finnas alternativ till Ljunggren, G:son och Pling?

I år gör juryn comeback i finalen. De kommer att ha lika mycket makt som folket för att minska risken att det blir grannländerna och inte de bästa bidragen som får rösterna. Återstår att se hur det påverkar Sveriges chanser. Först ska man ta sig vidare från semifinalen, som tur är röstar juryn även i år fram ett av bidragen som får gå vidare.

Årets eurovisionsvinnare googlad

Google har gjort en sk prognos-gadget som förutspår vem som vinner årets Eurovision Song Contest. Utgående från antalet google-sökningar görs en lista på vilka bidrag som är mest populära. Och att googla på sitt eget land ger inga högre poäng, alla sökningar från deltagarens eget land tas bort. Just nu leder Norges Alexander Rybak, 328 poäng mer än Lettland, som är sist.

2nd best to none

Benny Andersson och Björn Ulveaus släpper ny poplåt, 2nd best to none, i samarbete med bennyägda hotellet Rival. Sången sjungs av personal på hotellet och släpps idag i samband med Rivals nya hemsida.

Björn och Benny har rört sig ytterst lite i popsvängen sen Josefin Nilssons platta Shapes som släpptes 1993, och 2nd best to none skvallrar om att de fortfarande kan om de vill. Om man bara kan bortse från hotellpersonalens sångprestation...

Här finns låten på Spotify.

Ingen singel för Manic Street Preachers

Bandet Manic Street Preachers väljer att inte släppa nån singel från deras nya skiva Journal For Plague Lovers. De vill se albumet som en helhet, inte olika delar. Texterna är skrivna av Richey Edwards som var deras gitarrist innan han försvann spårlöst 1995. Bandet ser skivan som en hyllning till Richey och eftersom texterna skrevs innan digitala revolutionen - på skrivmaskin, inte dator - har man också valt att spela in hela skivan analogt, utan nån hjälp av dator.

På iTunes kan man heller inte köpa enskilda låtar från skivan, utan Journal For Plague Lovers är 'Album Only'. Ska bli spännande att se hur mycket skivan kommer att sälja.

Plagiat: Viva la Cat Stevens?

Coldplay har redan fått känna på hur det känns att bli anklagade för låtstöld, med Joe Satriani som säger sig ha gjort originalet till Viva la Vida. Upp dyker nu även Yusuf Islam, mer känd som Cat Stevens, som gubben i lådan och säger att hans låt Foreigner Suite från 1973 innehåller samma melodi som Viva la Vida. Däremot ämnar inte Yusuf försöka mjölka några pengar ur Coldplay.

Nu är det ju så att varken Viva la Vida, Satrianis If I could fly eller Foreigner Suite innehåller några riktigt originella melodier. Och då får man kanske leva med att låta som andra. Och det lär komma fler låtar med liknande melodier i framtiden.

Lyssna på Foreigner Suite, från 5:32 börjar det likna nåt.